Hur fungerar ordinationskedjor i GMH?

[Björn Genfors]

Ärende inkommit via mejl:

Hej! Vi håller ju, som du känner till, på med GMH kontraktet. Min kollega, Jonas Samad, som håller på med utvecklingen på CGM X samt att mappa data från TakeCare mot tjänstekontraktet har ställt en fråga (till Björn tror jag) angående flera olika förpackningar i samma recept. Dvs flera olika ChosenPackages (NPL packID). Som jag förstår det så går det enbart att skicka upp en? Vi skulle behöva input på denna fråga eftersom vi, av flera olika anledningar, står inför ett vägval med just receptdelarna i kontraktet.

Spontant är jag tveksam till nyttan med den informationen i tjänsteplattformen då den, som jag ser det, har tveksam nytta för tänkt konsument. Jag tänker på det faktum att det som eg är av intresse är vad patienten de facto hämtat ut på apoteket och det finns det ju andra tjänster som kan ge svar på (läkemedelsförteckningen).

Sedan vill jag även passa på att bolla frågan angående ordinationskedja. Som jag ser det så är en ordinationskedja i TakeCare på två olika sätt.

Följande scenario: 1/1-16 Alvedon 500 mg 2+2 (Ordinationstyp Insättning + Ord.Status Aktiv)
2/1-16 Alvedon 500 mg 2+3 (Ordinationstyp Insättning + Ord.Status Aktiv) - Detta innebär att föregående rad får Ord.Status Inaktiv 3/1-16 Alvedon 500 mg UT (Ordinationstyp Utsättning + Ord.Status Aktiv) - Detta innebär att föregående rad får Ord.Status Inaktiv

Ovanstående bildar en ordinationskedja men eftersom vi alltid hämtar den sista ordinationen vid anropet så innebär det i praktiken att alla våra ordinationer vi skickar upp är aktiva men med olika ordinationstyper. Tänker vi rätt här?

MEN en ordination ovan kan också ha följande ordinationskedja: 1/1-16 Alvedon 500 mg 2+2 (Ordinationstyp Insättning + Ord.Status Aktiv)
2/1-16 Alvedon 500 mg 2+3 (Ordinationstyp Insättning + Ord.Status Aktiv) - Detta innebär att föregående rad får Ord.Status Inaktiv

Användaren nyttjar funktionen Byt preparat vilket är en funktionalitet att byta ett preparat inom samma ATC kod (en funktion för att sätta ut det första preparatet och sätta in ett nytt). Då fortsätter användaren och kedjan fortsätter enligt nedan:

3/1-16 Alvedon 500 mg UT (Ordinationstyp Utsättning + Ord.Status Aktiv) - Detta innebär att föregående rad får Ord.Status Inaktiv 4/1-16 Panodil 500 mg 2+3 (Ordinationstyp Insättning + Ord.Status Aktiv) Den får också ett ParentDocumentID som pekar på dess ”parent” dvs Alvedonordinationen i detta fall.

Det innebär att det för det sista exemplet finns 2 aktiva ordinationer i samma kedja (3/1-16 Alvedon 500 mg UT + 4/1-16 Panodil 500 mg 2+3). Anledningen till att den sista utsättningen av Alvedon inte får ordinationsstatus Inaktiv är att det inte i den ordinationen finns någon koppling till att det finns en annan ordination (Panodilen). Dessutom skulle vi få två olika logiker beroende på hur användaren väljer att göra ordinationen. Han/hon kan ju välja det första exemplet (sätta ut Alvedon på ”vanligt” sätt) för att sedan göra en insättning av Panodil utan koppling till Alvedonen alls.

Slutsatsen på detta blir att vi kommer att bortse från ParentDocumentID eftersom det både innebär en massa logikhantering som knappast tillför ett värde. En annan slutsats är att det är väldigt krångligt med läkemedelskontrakt…

Vänliga hälsningar

Mathias Franzén

[Björn Genfors]

Hej Mathias

Först tänkte jag bara kort kommentera informationens plats på tjänsteplattformen: exakt vilka konsumenter som finns av detta tjänstekontrakt är inte statiskt, men tjänsteplattformen är tänkt att kunna serva tre huvudsakliga målgrupper: 1. Vårdpersonal (sammanhållen journalläsning) 2. Patienten själv (journalen på nätet) 3. Personer som jobbar med uppföljning av vård (statistik, utvärdering)

På motsvarande sätt är användningen av den information som går att få tag på via tjänsteplattformen inte statisk. Måhända är huvudanvändningsområdet just idag sammanhållen journalläsning för att snabbt få en överblick över vad patienten just för tillfället stoppar i sig för läkemedel (och i detta fall är nog LF i de allra flesta fallen den bästa approximation som finns i dagsläget), men jag kan tänka mig användningsfall i alla tre kategorierna av målgrupper där man behöver kunna förmedla förskrivningsinformation. Ett exempel: tänk dig en patient som vill kunna se vad som har förskrivits till högst densamme under de senaste tio åren. Den informationen går inte att få tag på på annat sätt än genom att titta i patientjournalen (RR och LF rensas efter 15 månader(?) enligt lag och läkemedelsregistret får inte användas för den typen av användningsfall).

Vad gäller ordinationskedjor: jag tycker att ditt första scenario ser helt korrekt ut, rent informationslagringsmässigt. Du frågar om ni tänker rätt på vad ni returnerar vid ett anrop, men det beror helt på hur anropet ser ut. Två parametrar som kan anges som sökvillkor att hålla koll på innan det går att svara på den frågan är “prescriptionChainId” (ordinationskedje-id) och “prescriptionStatus” (ordinationsstatus).

Det andra scenariot har jag lite svårare att förstå mig på - varför skulle inte den tredje ordinationen (“utsättningsordinationen”) bli markerad inaktiv när man skapar en fjärde? Kanske handlar det om bristande fantasi, kanske handlar det om att jag inte förstår hur funktionerna är implementerade i specifikt TakeCare/CGM X. Rent semantiskt tycker jag ändå att man gör samma sak i scenario 2 som i scenario 1, nämligen att ersätta en nu gällande ordination (här: “ät inte läkemedel X”) med en annan ordination som ska gälla istället (här: “ät läkemedel Y”).

Det finns bara ett fall jag kan tänka mig där en ordinationskedja potentiellt skulle kunna ha flera samtidigt aktiva ordinationer, och det är när man under pågående läkemedelsbehandling vill göra en ändring i framtiden (“du har sen två månader ätit 2 tabletter om dagen, fortsätt med det i en vecka till och trappa därefter ner till 1 tablett om dagen”), men även här beror det på teknisk implementation. Jag har tidigare fört resonemang kring ordinationsstatus och ordinationstyp i detta ärende: https://bitbucket.org/rivta-domains/riv.clinicalprocess.activityprescription.actoutcome/issues/300/fr-ga-om-ordinationstyp-och

Slutligen vad gäller ordinationskedjor: det finns inget svart och vitt vad gäller vad som ska hållas ihop som en ordinationskedja, och vad som ska vara separata ordinationskedjor. Det finns mycket riktigt två sätt att uppnå samma mål - antingen att hålla ihop ordinationerna i en kedja, eller att avsluta en kedja och påbörja en annan. Det här gäller ju vid doseringsändringar likväl som vid läkemedelsbyten. Min misstanke är att ordinatören oftast kommer att göra det som tar kortast tid i det aktuella journalinformationssystem som denne sitter vid för tillfället.

Avslutningsvis kan jag bara hålla med dig - det är inte enkelt med läkemedelskontrakt. Min personliga gissning är att det beror på att informatiken bakom är för dåligt utforskad - det är inte enkelt med läkemedelsinformatik i allmänhet (frågan om vilka ordinationer som hör ihop i en kedja och vilka som inte gör det är ett typexempel på en frågeställning som det inte finns något superbra svar på och som inte är tjänstekontraktsspecifik).