GetAlertinformation - läkemedelsöverkänslighet som saknar ATC-kod

Issue #371 resolved
Björn Genfors created an issue

Vi har under vårt inledande arbete med GetAlertinformation identifierat ett, som vi bedömer vara stort, problem.

Det finns i TakeCare i Stockholmsinstallationen en stor mängd överkänsligheter registrerade som saknar angiven ATC-kod. Det finns omkring 127 000 sådana poster. Dessa poster kan då innehålla både födoämnesöverkänslighet och läkemedel.

När vi tittar på överkänslighetslistan så ser vi av namnet (fritext) att döma att en stor del av dem (säkert 80%) är sådana som borde klassas som läkemedel men de saknar helt angiven ATC-kod, eftersom det inte är tvingande att ange detta (eftersom även födoämnesöverkänsligheter registreras här). Ett exempel: Det finns över 2500 poster som innehåller ordet ”morfin” i någon form OCH där besvärandegraden är livshotande eller saknas (vilket betyder att TakeCare klassar det som livshotande)

Det finns även att antal poster som har en ATC-kod men med enbart 1 eller 2 tecken och där kontraktet ställer krav på att det skall vara minst 3 tecken.

Således har vi två frågor:

  • Hur skall vi hantera de överkänsligheter enligt första stycket ovan som uppenbarligen handlar om läkemedel men där vi inte kan klassa dem som läkemedel eftersom det enda säkra sättet är att gå på om det finns en angiven ATC-kod vilket de då saknar.
  • Hur skall vi hantera de poster som har 1 eller 2 tecken angivna i fältet för ATC-kod?

mvh Pinar Koyuncu CompuGroup Medical

Comments (5)

  1. Björn Genfors reporter

    Låt oss börja bakifrån med frågorna:

    ATC-kod angivet på en- och tvåställig nivå är en extremt bred angivelse. För att ta ett exempel, ATC-koden "D" står för alla läkemedel med huvudindikation som rör huden ("Dermatologicals"). Skälet till kravet på ATC-kod på treställig nivå är helt enkelt att i projektet Varning 2 (som i många fall har fått agera kravmodell för tjänstekontraktet) ansåg att mer ospecifik angivelse av överkänslighet inte innehöll tillräckligt högt informationsvärde. Vad jag kan komma på på stående fot finns det två sätt för er att hantera denna situation (se nedan). Det krävs någon form av medicinskt övervägande kring vilket som är mest lämpligt, och eftersom jag är inte medicinskt kunnig tänker jag inte uttala mig om vilket alternativ som är bäst. Måhända finns det ytterligare alternativ som jag inte har kommit på, förslag emottages tacksamt.

    1. För varje post i TakeCare där ATC-kod är angiven på en- eller tvåställig nivå, skicka GAI-poster för varje ATC-kod på treställig nivå som pekas ut av den en- eller tvåställiga nivån. För att ta exemplet ovan: är ATC-koden "D" angiven, så innebär detta alternativ att ni skulle skicka alla treställiga ATC-koder som börjar på D.
    2. För varje post i TakeCare där ATC-kod är angiven på en- eller tvåställig nivå, enbart skicka den textuella representationen av ATC-koden i fältet "nonATCSubstance".

    Så till den lite svårare frågan, hur överkänsligheter som uppenbarligen ÄR läkemedelsöverkänslighet, men där överkänslighetskategoriseringen inte låter sig göras automatiskt ska hanteras. Även här finns det ett antal alternativ.

    1. Att i de fall en entydig kategorisering inte enkelt kan göras använda sig av den ospecifika "ostrukturerad varningsinformation"-klassen. Detta förutsätter att informationen går att dela upp i rubrik och brödtext.
    2. Att i de fall en entydig kategorisering inte enkelt kan göras använda sig uteslutande av klassen "övrig överkänslighet".
    3. Om TakeCares interna informationsstruktur så tillåter - göra någon form av texttolkning som sorterar överkänsligheterna i de två överkänslighetskategorierna.

    Vad gäller resonemanget som här följer: betänk att jag inte innehar någon medicinsk kompetens. Det krävs rimligtvis att någon med medicinsk expertis inom området beslutar om vägvalet. Jag beskriver dock alternativen ur min synvinkel, som en tekniker förhoppningsvis i besittning av sunt förnuft.

    Att använda sig av alternativ 1 innebär i åtminstone vissa fall förlust av information, eftersom information om besvärandegrad (som uppenbarligen ibland är angivet) inte kan hållas strukturerat. Därtill är det vid användning av alternativ 1 svårt att för en informationskonsument presentationstekniskt sortera in informationen under kategorin "överkänslighet". Det här låter i mina öron som ett mindre bra alternativ.

    Alternativ 2 är innebär att man rent semantiskt felkategoriserar en stor mängd överkänslighetsposter (läkemedelsöverkänslighetsposter som kategoriseras som "överkänslighetsposter som inte rör läkemedel"), men man tappar mindre information än med alternativ 1. Hur illa det är med ovan nämnda felkategorisering kan jag inte avgöra.

    Alternativ 3 låter som det som skulle ge mest nytta. Som jag förstår frågan är "namnet" på överkänsligheten någon form av rubrik. Om man då går igenom en lämplig mängd slumpvis utvalda överkänslighetsposter, så kan man säkert hitta nyckelord som indikerar om överkänsligheten rör läkemedel eller inte (i det exempel som nämns i ärendet - där ordet "morfin" ingår i namnet kan man anta att det rör sig om en läkemedelsöverkänslighet. Motsvarande andra nyckelord går säkerligen att hitta). Detta riskerar förstås att leda till att ett fåtal födoämnesöverkänslighetsposter kategoriseras som läkemedelsöverkänslighet, medan förmodligen något fler läkemedelsöverkänslighetsposter kategoriseras som "annan överkänslighet än läkemedel". I slutändan skulle jag dock tro att det här alternativet är det som ger den bild som är mest överensstämmande med verkligheten.

  2. Pinar

    Vi har haft möte med kundrepresentanter från Stockholm samt Gotland. De var av uppfattningen, som vi, att en klar majoritet av den informationsmängd som fanns registrerat under överkänslighet och där ingen ATC-kod var angiven att det handlade om läkemedel (säker 95 %).

    Den gängse uppfattningen var att informationen skall skickas som läkemedel eftersom det visserligen leder till att en del information som rör t.ex födoämnen och djur hamnar fel men att det är att föredra framför att läkemedel klassificeras som något annat.

    Således är vår tanke att skicka det under ../../../../nonATCSubstance samt ../../../../nonATCSubstanceComment.

    har ni några synpunkter på detta?

  3. Björn Genfors reporter

    Svar från Jonas Dahl, medicinskt sakkunnig på Inera:

    Hej! Ur medicinsk synvinkel så tycker jag så här:

    1. Finns överkänslighetsinformation så är den övergripande principen att det är bättre att alltid visa den än att låta bli.
    2. Som jag har uppfattat frågeställningen så undrar CGM/SLL om ostrukturerad överkänslighetsinformation (som till 95% består av läkemedelsöverkänslighet) ska skickas som Läkemedelsöverkänslighet eller som Övrig överkänslighet. Min bedömning är att båda har sina för- och nackdelar, men jag delar SLL:s bedömningen att skicka som Läkemedelsöverkänslighet är det något bättre alternativet. Jag baserar mitt ställningstagande på att som vårdpersonal är det en större sannolikhet att man utsätter en patienten för en risk genom en aktiv åtgärd när det gäller läkemedelsbehandling än aktiva åtgärder inom andra områden där det kan finnas överkänslighet (även om sådana risker också existerar – t.ex. kan det farligt att på ett sjukhus servera en livsmedelsöverkänslig person mat som innehåller livsmedlet). Av den anledning så anser jag det som ett mindre bekymmer att livsmedelöverkänslighet också hamnar under läkemedel, än att läkemedel hamnar under övrigkategorin.
    3. Men sedan anser jag att också SLL aktivt borde se till att reducera/eliminera grundproblemet genom att antingen kräva att ATC-kod ska vara obligatoriskt i TakeCare när man registrerar läkemedelsöverkänslighet, alternativt att SLL utbildar sin personal om vikten att ange ATC-kod. Eftersom jag själv är TakeCare-användare så vet jag också att TakeCare varningssystem vid läkemedelsöverkänslighet fungerar mycket bra när ATC-kod har angivits och jag blir själv frustrerad när min kollegor bara skriver in fritext och inte ATC-kod vid läkemedelsöverkänslighet. Så den som är ansvarig på SLL för denna fråga tycker jag alltså inte bara ska se till att det blir en teknisk lösning för NPÖ utan att även se till att frågan blir eskalerad till en chefsnivå som kan göra något åt grundproblemet.
  4. Log in to comment