Source

XEmacs / etc / TUTORIAL.se

Full commit
   1
   2
   3
   4
   5
   6
   7
   8
   9
  10
  11
  12
  13
  14
  15
  16
  17
  18
  19
  20
  21
  22
  23
  24
  25
  26
  27
  28
  29
  30
  31
  32
  33
  34
  35
  36
  37
  38
  39
  40
  41
  42
  43
  44
  45
  46
  47
  48
  49
  50
  51
  52
  53
  54
  55
  56
  57
  58
  59
  60
  61
  62
  63
  64
  65
  66
  67
  68
  69
  70
  71
  72
  73
  74
  75
  76
  77
  78
  79
  80
  81
  82
  83
  84
  85
  86
  87
  88
  89
  90
  91
  92
  93
  94
  95
  96
  97
  98
  99
 100
 101
 102
 103
 104
 105
 106
 107
 108
 109
 110
 111
 112
 113
 114
 115
 116
 117
 118
 119
 120
 121
 122
 123
 124
 125
 126
 127
 128
 129
 130
 131
 132
 133
 134
 135
 136
 137
 138
 139
 140
 141
 142
 143
 144
 145
 146
 147
 148
 149
 150
 151
 152
 153
 154
 155
 156
 157
 158
 159
 160
 161
 162
 163
 164
 165
 166
 167
 168
 169
 170
 171
 172
 173
 174
 175
 176
 177
 178
 179
 180
 181
 182
 183
 184
 185
 186
 187
 188
 189
 190
 191
 192
 193
 194
 195
 196
 197
 198
 199
 200
 201
 202
 203
 204
 205
 206
 207
 208
 209
 210
 211
 212
 213
 214
 215
 216
 217
 218
 219
 220
 221
 222
 223
 224
 225
 226
 227
 228
 229
 230
 231
 232
 233
 234
 235
 236
 237
 238
 239
 240
 241
 242
 243
 244
 245
 246
 247
 248
 249
 250
 251
 252
 253
 254
 255
 256
 257
 258
 259
 260
 261
 262
 263
 264
 265
 266
 267
 268
 269
 270
 271
 272
 273
 274
 275
 276
 277
 278
 279
 280
 281
 282
 283
 284
 285
 286
 287
 288
 289
 290
 291
 292
 293
 294
 295
 296
 297
 298
 299
 300
 301
 302
 303
 304
 305
 306
 307
 308
 309
 310
 311
 312
 313
 314
 315
 316
 317
 318
 319
 320
 321
 322
 323
 324
 325
 326
 327
 328
 329
 330
 331
 332
 333
 334
 335
 336
 337
 338
 339
 340
 341
 342
 343
 344
 345
 346
 347
 348
 349
 350
 351
 352
 353
 354
 355
 356
 357
 358
 359
 360
 361
 362
 363
 364
 365
 366
 367
 368
 369
 370
 371
 372
 373
 374
 375
 376
 377
 378
 379
 380
 381
 382
 383
 384
 385
 386
 387
 388
 389
 390
 391
 392
 393
 394
 395
 396
 397
 398
 399
 400
 401
 402
 403
 404
 405
 406
 407
 408
 409
 410
 411
 412
 413
 414
 415
 416
 417
 418
 419
 420
 421
 422
 423
 424
 425
 426
 427
 428
 429
 430
 431
 432
 433
 434
 435
 436
 437
 438
 439
 440
 441
 442
 443
 444
 445
 446
 447
 448
 449
 450
 451
 452
 453
 454
 455
 456
 457
 458
 459
 460
 461
 462
 463
 464
 465
 466
 467
 468
 469
 470
 471
 472
 473
 474
 475
 476
 477
 478
 479
 480
 481
 482
 483
 484
 485
 486
 487
 488
 489
 490
 491
 492
 493
 494
 495
 496
 497
 498
 499
 500
 501
 502
 503
 504
 505
 506
 507
 508
 509
 510
 511
 512
 513
 514
 515
 516
 517
 518
 519
 520
 521
 522
 523
 524
 525
 526
 527
 528
 529
 530
 531
 532
 533
 534
 535
 536
 537
 538
 539
 540
 541
 542
 543
 544
 545
 546
 547
 548
 549
 550
 551
 552
 553
 554
 555
 556
 557
 558
 559
 560
 561
 562
 563
 564
 565
 566
 567
 568
 569
 570
 571
 572
 573
 574
 575
 576
 577
 578
 579
 580
 581
 582
 583
 584
 585
 586
 587
 588
 589
 590
 591
 592
 593
 594
 595
 596
 597
 598
 599
 600
 601
 602
 603
 604
 605
 606
 607
 608
 609
 610
 611
 612
 613
 614
 615
 616
 617
 618
 619
 620
 621
 622
 623
 624
 625
 626
 627
 628
 629
 630
 631
 632
 633
 634
 635
 636
 637
 638
 639
 640
 641
 642
 643
 644
 645
 646
 647
 648
 649
 650
 651
 652
 653
 654
 655
 656
 657
 658
 659
 660
 661
 662
 663
 664
 665
 666
 667
 668
 669
 670
 671
 672
 673
 674
 675
 676
 677
 678
 679
 680
 681
 682
 683
 684
 685
 686
 687
 688
 689
 690
 691
 692
 693
 694
 695
 696
 697
 698
 699
 700
 701
 702
 703
 704
 705
 706
 707
 708
 709
 710
 711
 712
 713
 714
 715
 716
 717
 718
 719
 720
 721
 722
 723
 724
 725
 726
 727
 728
 729
 730
 731
 732
 733
 734
 735
 736
 737
 738
 739
 740
 741
 742
 743
 744
 745
 746
 747
 748
 749
 750
 751
 752
 753
 754
 755
 756
 757
 758
 759
 760
 761
 762
 763
 764
 765
 766
 767
 768
 769
 770
 771
 772
 773
 774
 775
 776
 777
 778
 779
 780
 781
 782
 783
 784
 785
 786
 787
 788
 789
 790
 791
 792
 793
 794
 795
 796
 797
 798
 799
 800
 801
 802
 803
 804
 805
 806
 807
 808
 809
 810
 811
 812
 813
 814
 815
 816
 817
 818
 819
 820
 821
 822
 823
 824
 825
 826
 827
 828
 829
 830
 831
 832
 833
 834
 835
 836
 837
 838
 839
 840
 841
 842
 843
 844
 845
 846
 847
 848
 849
 850
 851
 852
 853
 854
 855
 856
 857
 858
 859
 860
 861
 862
 863
 864
 865
 866
 867
 868
 869
 870
 871
 872
 873
 874
 875
 876
 877
 878
 879
 880
 881
 882
 883
 884
 885
 886
 887
 888
 889
 890
 891
 892
 893
 894
 895
 896
 897
 898
 899
 900
 901
 902
 903
 904
 905
 906
 907
 908
 909
 910
 911
 912
 913
 914
 915
 916
 917
 918
 919
 920
 921
 922
 923
 924
 925
 926
 927
 928
 929
 930
 931
 932
 933
 934
 935
 936
 937
 938
 939
 940
 941
 942
 943
 944
 945
 946
 947
 948
 949
 950
 951
 952
 953
 954
 955
 956
 957
 958
 959
 960
 961
 962
 963
 964
 965
 966
 967
 968
 969
 970
 971
 972
 973
 974
 975
 976
 977
 978
 979
 980
 981
 982
 983
 984
 985
 986
 987
 988
 989
 990
 991
 992
 993
 994
 995
 996
 997
 998
 999
1000
1001
1002
1003
1004
1005
1006
1007
1008
1009
1010
1011
1012
1013
1014
1015
1016
1017
1018
1019
1020
1021
1022
1023
1024
1025
1026
1027
1028
1029
1030
1031
1032
1033
1034
1035
1036
1037
1038
1039
1040
1041
1042
1043
1044
1045
1046
1047
1048
1049
1050
1051
1052
1053
1054
1055
1056
1057
1058
1059
1060
1061
1062
1063
1064
1065
1066
1067
1068
1069
1070
1071
1072
1073
1074
1075
1076
1077
1078
1079
1080
1081
1082
1083
1084
1085
1086
1087
1088
1089
1090
1091
1092
1093
1094
1095
1096
1097
1098
1099
1100
1101
1102
1103
1104
1105
1106
1107
1108
1109
1110
1111
1112
1113
1114
1115
1116
1117
1118
1119
1120
1121
1122
1123
1124
1125
1126
1127
1128
1129
1130
1131
1132
1133
1134
1135
1136
1137
1138
1139
1140
1141
1142
1143
1144
1145
1146
1147
1148
1149
1150
1151
1152
1153
1154
1155
1156
1157
1158
1159
1160
1161
1162
1163
1164
1165
Detta dokument är baserat pĺ den engelska handledningen, som har
Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
dokumentet för villkor och förutsättningar.

Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs.

Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast
märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. Pĺ vissa tangentbord är
META-tangenten märkt ALT eller EDIT eller nĺgot annat. Pĺ Suns
tangentbord, till exempel, är det rutertangenten till vänster om
mellanslagstangenten. Om du inte har nĺgon META-tangent kan du använda
ESC. Istället för att skriva META eller KONTROLL kommer vi här att
använda följande förkortningar:

 C-<chr> betyder att du skall hĺlla ner kontrolltangenten samtidigt
         som du skriver bokstaven <chr>. Alltsĺ betyder C-f: hĺll ner
         kontrolltangenten och tryck f.
 M-<chr> betyder att du skall hĺlla ned META-, EDIT- eller
         ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
         nĺgon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
         släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi
         skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.

Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tvĺ tecken).
Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
kommando. Till exempel:
<<Tomma rader sätts in här när help-with-tutorial aktiveras>>
>> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
        Prova nu. Hĺll ned kontrolltangenten och tryck v.
        Frĺn och med nu bör du göra detta när du är färdig med en
        skärmbild.

Notera att det är ett överlapp pĺ tvĺ rader när du byter frĺn
skärmbild till skärmbild. Detta är för att behĺlla sammanhanget när du
bläddrar framĺt i filen.

Det första du behöver veta är hur du manövrerar frĺn plats till plats
i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framĺt,
med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakĺt trycker du M-v. (Hĺll
ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
META-, EDIT- eller ALT-tangent.)

>> Prova att trycka M-v och C-v nĺgra gĺnger.


* SAMMANFATTNING
----------------

Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:

        C-v     Flytta en skärmbild framĺt.
        M-v     Flytta en skärmbild bakĺt.
        C-l     Rita om skärmen och placera texten där markören stĺr
                mitt pĺ skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
                KONTROLL-1.)

>> Leta reda pĺ markören och se vad som stĺr där. Tryck sedan C-l.
   Hitta markören igen och notera att det är samma text som stĺr kring
   markören nu.


* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
------------------------------

Att flytta sig frĺn skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
förflyttar man sig till en speciell plats pĺ skärmen?

Det finns flera sätt att göra detta pĺ. Det vanligaste är att använda
kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning pĺ
skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
flyttar markören:

 
			 Föregĺende rad, C-p
                                  :
                                  :
   Bakĺt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framĺt, C-f
                                  :
                                  :
                           Nästa rad, C-n

>> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
   och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet pĺ
   skärmbilden.

Detta är säkert lite enklare att förstĺ om du tänker pĺ dessa
förkortningar: P för föregĺende (previous), N för nästa (next), B för
bakĺt (backward) och F för framĺt (forward). Detta är de grundläggande
kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
dem hela tiden, sĺ det är en stor fördel om du lär dig dem nu.

>> Gör nĺgra C-n sĺ att du kommer ned till den här raden.

>> Flytta dig in i raden med hjälp av nĺgra C-f och sedan uppĺt
   med nĺgra C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören stĺr mitt
   pĺ en rad.

Textrader är ĺtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
avslutas ocksĺ vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
den gör det.

>> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
   flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
   flyttar markören över radslutstecknet.

C-f flyttar ocksĺ över radslut, precis som C-b.

>> Gör nĺgra fler C-b sĺ att du fĺr en känsla för var markören
   är. Tryck sedan nĺgra C-f tills du kommer till slutet av
   raden. Tryck ytterligare en C-f sĺ att du flyttar markören till
   nästa rad.

När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
försvinner ut ur skärmbilden.

>> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
   C-n och se vad som händer.

Om det gĺr för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framĺt och M-b
flyttar den ett ord bakĺt.

>> Prova nĺgra M-f och M-b.

Om markören stĺr mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
slutet av ordet. Om du stĺr mitt emellan tvĺ ord kommer M-f att flytta
markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar pĺ samma sätt men i
motsatt riktning.

>> Tryck M-f och M-b nĺgra gĺnger och skifta markörposition med nĺgra
   C-f och C-b sĺ att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
   placeringar av markören bĺde i och mellan ord.

Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b ĺ ena sidan och M-f och
M-b ĺ den andra. Ofta används META-kommandon till sprĺkrelaterade
operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
(bokstäver, rader, etc.).

Denna likhet finns ocksĺ mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.

>> Prova nĺgra C-a och sedan nĺgra C-e.
   Prova ocksĺ nĺgra M-a och sedan nĺgra M-e.

Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör nĺgot, medan flera
M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
inte verkar självklart är det ganska naturligt.

Platsen där markören är i texten kallas ocksĺ för "arbetspunkt"
(point). Eller omskrivet: Markören visar pĺ skärmen var arbetspunkten
är i texten.

Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:

        C-f     Flytta markören ett steg framĺt
        C-b     Flytta markören ett steg bakĺt

        M-f     Flytta markören ett ord framĺt
        M-b     Flytta markören ett ord bakĺt

        C-n     Flytta markören till nästa rad
        C-p     Flytta markören till föregĺende rad

        C-a     Flytta markören till början av raden
        C-e     Flytta markören till slutet av raden

        M-a     Flytta markören till början av meningen
        M-e     Flytta markören till slutet av meningen

>> Prova alla dessa kommandon nĺgra gĺnger för tränings skull.
   Dessa är de kommandon som används mest.

Tvĺ andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
flyttar den till slutet av texten.

Pĺ en del tangentbord är "<" placerad över komma, sĺ att man mĺste
använda skift för att fĺ fram den. Pĺ dessa tangentbord mĺste man
ocksĺ använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
bli M-komma.

>> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
   Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.

>> Prova ocksĺ M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
   Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.

Du kan ocksĺ flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
terminalen har piltangenter. Vi föreslĺr att du lär dig C-b, C-f, C-n
och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera pĺ alla
slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fĺtt
lite träning i att använda Emacs, att det gĺr mycket snabbare att
använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
de mer avancerade kontrollfunktionerna.

De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
sĺ finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
talet medan du hĺller ned META-tangenten. Vi föreslĺr att du använder
C-u för det fungerar pĺ alla slags terminaler. Det numeriska
argumentet kallas ocksĺ för "prefixargument" eftersom det skrivs före
kommandot.

Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören ĺtta steg framĺt.

>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument sĺ att du
   kommer sĺ nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.

De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
dess värde, gör kommandot nĺgot annat.

C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
ned sĺ mĺnga rader som argumentet anger, istället för sĺ mĺnga
skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
uppĺt.

>> Prova C-u 8 C-v nu.

Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppĺt. Om du önskar flytta
tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.

Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt omrĺde pĺ vänster sida
av Emacs-fönstret, en sĺ kallad rullningslist. Genom att klicka i den
med musen kan du rulla texten.

>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omrĺdet
   pĺ rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
   texten beroende pĺ var i rullningslisten du trycker.

>> Prova att flytta musen upp och ner medan du hĺller ner den
   mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
   pĺ hur du för musen.


* MARKÖRFÖRFLYTTNINGAR PĹ EN X-TERMINAL
---------------------------------------

Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket
enklare att använda piltangenterna för att flytta markören. Vänster-,
höger-, upp- och nedĺt-pilarna flyttar markören i önskad riktning. De
fungerar pĺ samma sätt som C-b, C-f, C-p och C-n men är enklare att
slĺ och förstĺ. Du kan ocksĺ använda C-vänsterpil och C-högerpil för
att flytta markören över ord och C-uppĺtpil och C-nedĺtpil för att
flytta den över textblock. (Till exempel för att flytta förbi ett
stycke om du redigerar text.)

Om du har tangenter märkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du
använda dessa för att gĺ till början respektive slutet av raden och
C-HOME och C-END kommer att gĺ till början respektive slutet av
filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du använda
dem för att gĺ upp och ner en skärmbild ĺt gĺngen pĺ samma sätt som
med M-v och C-v.

Alla dessa kan ocksĺ ta numeriska argument, som beskrivits tidigare.
Du kan ocksĺ använda en genväg för att skriva in dessa argument: hĺll
ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel för
att gĺ 12 ord till höger trycker du C-1 C-2 C-högerpil. Lägg märke
till att det är mycket enkelt att skriva eftersom du inte behöver
släppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna.


* OM EMACS HÄNGER
-----------------

Om Emacs slutar att reagera pĺ kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
att trycka C-g. Du kan ocksĺ använda C-g för att stoppa ett kommando
som tar för lĺng tid att utföra.

Det är ocksĺ möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
argument eller början pĺ ett kommando som du inte önskar att utföra.

>> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument pĺ 100 och tryck
   C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
   du avbröt argumentet med C-g.

Om du av misstag slĺr <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.


* SPÄRRADE KOMMANDON
--------------------

En del Emacs-kommandon är "spärrade" sĺ att nybörjare inte skall
använda dem av misstag.

Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att frĺga om
du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.

Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
svar pĺ frĺgan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
svarar du "n" pĺ frĺgan.

>> Skriv C-x n p (som är ett spärrat kommando).
   Skriv n som svar pĺ frĺgan.


* FÖNSTER
---------

Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
Lägg märke till att "fönster" i Emacs inte refererar till separata
överlappande fönster i fönstersystemet, utan till separata delar i ett
enda X-fönster.(Emacs kan ocksĺ ha flera X-fönster eller "ramar" i
Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.)

Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:

        C-x 1      Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).

Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
markören stĺr sĺ att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
tas bort.

>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.

(Kom ihĺg att C-l rensar skärmen och mittställer raden där markören
stĺr. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det
"rensa skärmen och placera raden där markören stĺr pĺ raden som
argumentet anger". Därför betyder C-u 0 C-l att skärmen skall rensas
och raden där markören stĺr placeras överst.)

>> Skriv C-x 2.
   Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
   med samma innehĺll som detta.

>> Slĺ C-x 1 och se hur det nya fönstret nu försvinner.


* SKRIVA OCH TA BORT TEXT
-------------------------

Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
texten. Tecken som du kan se, sĺ som A, 7, *, etc. tolkas som text och
sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
radbrytning.

Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
<Delete> är en tangent pĺ tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
nĺgra fall fungerar ocksĺ "backsteg" som <Delete> men inte alltid!

Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
markörspositionen.

>>  Gör detta nu: Skriv in nĺgra tecken och ta bort dem genom att
    använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
    kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
    är bara en lokal kopia.

När en rad blir för lĺng för att rymmas pĺ en skärmbredd sĺ fortsätter
den pĺ raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
indikerar att raden fortsätter.

>>  Skriv in lite text sĺ att du kommer till slutet av raden och
    fortsätt att skriva lite till. Du kommer dĺ att se hur
    fortsättningstecknet ser ut.

>>  Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms pĺ en
    skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer dĺ att försvinna.

Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
radbrytningen mellan tvĺ rader slĺs dessa samman till en. Om
resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
skärmbredd, sĺ kommer den att visas med ett fortsättningstecken.

>> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
   Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.

>> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.

Tänk pĺ att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
gäller ocksĺ texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
skrivas flera gĺnger.

>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.

Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva nĺgot i
Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader ocksĺ. Här är en
översikt över kommandon för radering:

        <Delete>     raderar tecknet som stĺr precis före markören
        C-d          raderar tecknet som stĺr precis under markören

        M-<Delete>   raderar ordet precis före markören
        M-d          raderar ordet precis efter markören

        C-k          raderar frĺn markören till slutet av raden
        M-k          raderar till slutet av stycket
        
Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
ett kontrolltecken men lĺt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
fungerar pĺ samma sätt som C-e och M-e (nästan).

När du raderar mer än ett tecken ĺt gĺngen kommer Emacs att spara den
borttagna texten sĺ att du han hämta tillbaka den igen. Denna text
kallas borttagen (killed). Att fĺ tillbaka borttagen text kallas att
hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till
samma plats som den blev raderad eller ocksĺ kan du sätta in den pĺ en
annan plats i texten. Du kan ocksĺ hämta tillbaka den flera gĺnger sĺ
att du fĺr flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta
tillbaka texten är C-y.

Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
kan det. Ĺterinsättning av borttagen text kallas "ĺterhämtning"
(yanking).  Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
ett tecken sparar undan texten (sĺ att den kan ĺterhämtas) medan
kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
inte sparar nĺgonting (och den texten kan alltsĺ inte ĺterhämtas).

>> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
   Tryck C-k för att ta bort texten pĺ raden.
>> Tryck C-k en gĺng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
   raden som var kvar.

Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten pĺ raden och
att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten pĺ raden
under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
raderar sĺ mĺnga rader OCH innehĺllet i dem. Detta är alltsĺ inte bara
en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tvĺ rader samt de tomma
raderna, medan C-k tvĺ gĺnger inte kommer att göra det.

Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.

>> Prova: Gör C-y för att fĺ tillbaka texten.

Tänk pĺ C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka nĺgot som nĺgon
tagit ifrĺn dig. Notera att om du gör flera C-k i rad sĺ kommer all
bortagen text att sparas samlat sĺ att ett C-y ĺterhämtar alla raderna
pĺ en gĺng.

>> Prova detta. Tryck C-k ett par gĺnger.

Och hämta sĺ tillbaka igen:

>> Tryck C-y. Flytta markören nĺgra rader ned och tryck C-y igen.
   Sĺ kopierar man text.

Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
har redan tagit bort nĺgot nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
förlorad. Du kan fĺ tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
nĺtt den önskade texten behöver du inte göra nĺgot ytterligare för att
behĺlla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
ĺtertagna texten där den är.

Om du gör M-y tillräckligt mĺnga gĺnger kommer du att komma tillbaka
till startpunkten (texten som sist blev borttagen).

>> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
   denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
   M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
   M-y och se vad du fĺr. Fortsätt med detta tills du fĺr tillbaka den
   första raden igen och sedan nĺgra gĺnger till. Om du vill kan du
   prova med positiva och negativa argument till M-y.
 

* ĹNGRA
-------

Om du gör en förändring i texten och sedan ĺngrar dig, sĺ kan du
upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).

Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gĺnger kommer varje
repetition upphäva ett kommando till.

Det finns tvĺ undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
för att ĺngra inskriven text.

>> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
   igen.

C-_ är ett alternativ till ĺngra-kommandot. Den fungerar pĺ samma sätt
som C-x u men är enklare att trycka flera gĺnger i följd. Det
olämpliga med C-_ är att den är svĺr att hitta pĺ en del tangentbord.
Det är därför vi ocksĺ har C-x u. Pĺ en del terminaler kan du fĺ fram
C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hĺlls nere.

Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.

Du kan ĺngra radering av text precis pĺ samma sätt som du kan ĺngra
att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
nĺgonting pĺverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
ĺngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.


* FILER
-------

För att texten du har förändrat skall sparas permanent mĺste du lägga
den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
denna fil. Detta kallas ocksĺ för att besöka filen (visit).

Att finna en fil innebär att du ser filens innehĺll i Emacs. Pĺ mĺnga
sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
med när du sparar filen kommer Emacs att behĺlla originalet under ett
nytt namn, som backup, ifall du senare ĺngrar alltihop.

Om du tittar nästan längst ner pĺ skärmbilden sĺ kommer du se en rad
som börjar och slutar med minustecken, och som innehĺller texten
"--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet pĺ
filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
du än är inne i sĺ kommer filnamnet stĺ där.

Kommandot för att finna filer och spara filer skiljer sig lite frĺn
andra kommandon du har lärt dig eftersom de bestĺr av tvĺ tecken.
Bägge startar med tecknet KONTROLL-x. Det är faktisk mĺnga kommandon
som startar med KONTROLL-x och mĺnga av dem har med filer, skärmbilder
och liknande saker att göra. Dessa kommandon är tvĺ, tre eller fyra
tecken lĺnga.

En annan sak med kommandot för att finna filer är att du mĺste ange
vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
frĺn terminalen". I detta fall är argumentet namnet pĺ filen. Efter
att du gett kommandot

        C-x C-f   Finn en fil

kommer Emacs frĺga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns pĺ den
nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
den används pĺ det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
för att förändra filnamnet.

När du skriver in filnamnet, eller nĺgot annat i minibufferten, kan du
avbryta med kommandot C-g.

>> Skriv C-x C-f och sĺ C-g. Detta avbryter minibufferten och
   avbryter ocksĺ C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Sĺ att
   du inte finner nĺgon fil.

När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
utföra kommandot. Dĺ kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.

Efter en liten stund kommer filen upp pĺ skärmen och du kan börja
redigera innehĺllet. När du vill spara filen kan du använda detta
kommando

        C-x C-s   Spara fil

Detta sparar texten pĺ skärmen till filen. Första gĺngen detta görs
kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn sĺ att den inte gĺr
förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
slutet av det ursprungliga filnamnet.

När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet pĺ filen som
blev sparad. Du bör spara ofta sĺ att du inte förlorar sĺ mycket om
systemet kraschar.

>> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
   Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
   pĺ skärmbilden.

Observera: Pĺ vissa system leder C-x C-s till att skärmen lĺser
sig. Detta tyder pĺ att systemet har "flödeskontroll" och att denna
har fĺngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
fortsätta mĺste du trycka C-q. Se i sĺ fall i avsnittet "Spontaneous
Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att fĺ tips pĺ hur
detta kan undvikas.

Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
för att titta pĺ den. Du kan ocksĺ finna en fil som inte existerar.
Det är sĺ man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
att börja med, och sätt igĺng med att skriva texten som skall in i
filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
filen med den text du har skrivit. Frĺn och med detta editerar du en
fil som existerar.


* BUFFERTAR
-----------

Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
den pĺ nytt med C-x C-f. Pĺ sĺ sätt kan du ha ett stort antal filer
öppna i Emacs.

>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
   Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
   C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
   tillbaka till den här vägledningen.

Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
över existerande buffertar i Emacs kan du skriva

        C-x C-b      Listning av buffertar.

>> Prova C-x C-b nu.

Se hur varje buffert har ett namn och att de ocksĺ kan ha namnet pĺ
den fil som innehĺllet kommer frĺn. En del buffertar är inte knutna
till nĺgon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
buffert som innehĺller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
text du än ser i ett Emacs-fönster sĺ tillhör den alltid en buffert.

>> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.

Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, sĺ kommer
inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
bufferten. Skapande och redigering av den nya filen pĺverkar inte den
första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocksĺ att du
behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot

        C-x s      Spara buffertar

C-x s frĺgar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
vill spara eller ej.

>> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
   Du skall nu fĺ frĺgan om du önskar spara bufferten
   TUTORIAL.se. Svara ja pĺ frĺgan genom att trycka "y" (yes).


* ANVÄNDNING AV MENYER
----------------------

Om du använder en X-terminal kommer du säkert att lägga märke till
menyerna pĺ toppen av skärmbilden. Via dessa menyer fĺr du tillgĺng
till de mest använda Emacs-kommandona, till exempel find-file
(Open...). Detta är enklast i början, när du inte känner till alla
tangenttryckningar som skall till för varje kommando. När du lärt
känna Emacs kommer det vara lättare att använda tangentbordet.
Tangentbordskombinationen stĺr precis efter respektive menykommando.

Lägg märke till att det är mĺnga menykommandon som inte har nĺgon
tangentbordskombination. Ett exempel är buffertmenyn (Buffers), som
listar alla tillgängliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert
genom att välja namnet pĺ den i buffertmenyn.


* ANVÄNDNING AV MUSEN
---------------------

När du kör Emacs under X är det möjligt att använda musen. Du kan
placera markören genom att trycka pĺ den vänstra musknappen vid önskad
position och du kan markera text genom att hĺlla ned vänstra
musknappen samtidigt som du flyttar markören över texten du vill
markera. Alternativt kan du klicka med vänster musknapp i den ena
änden av texten du önskar att markera, flytta muspekaren till den
andra änden och använd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som
skifttangenten trycks ned) för att markera texten.

För att ta bort den markerade texten kan du använda kommandot C-w
eller välja "Klipp" (Cut) frĺn redigeramenyn (Edit). Lägg märke till
att dessa *inte* är likvärdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs
(a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp ocksĺ lägger texten i
X klippbord, där den är tillgänglig även för andra applikationer.

För att hämta text frĺn klippbordet kan du använda "Klistra in"
(Paste) frĺn redigeramenyn.

Den mellersta musknappen används vanligen för att välja saker frĺn
skärmen. Om du till exempel gĺr in i Info (on-line dokumentationen
till Emacs) med C-h i eller via hjälpmenyn (Help), kan du följa
länkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver
in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB för att fĺ
fram en fillistning, sĺ kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned
den mellersta musknappen pĺ filnamnet.

Genom att trycka med höger musknapp kan du fĺ fram en popupmeny.
Innehĺllet i den menyn är beroende av vilket läge du är i och
vanligtvis innehĺller den nĺgra av de mest använda kommandona sĺ att
de blir lätt tillgängliga.

>> Tryck pĺ höger musknapp nu.

Du mĺste hĺlla knappen nere för att menyn skall visas.


* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
-------------------------------

Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tvĺ varianter:

        C-x     Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
        M-x     Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
                kommandonamn.

Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett tvĺ av dem, C-x C-f
för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
innan Emacs avslutas.

C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* sĺ att du kan
ĺtervända till samma Emacs senare.

Pĺ system som tillĺter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du fĺ
tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.

Pĺ system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
ĺtergĺ till Emacs efterĺt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
detta fall ĺtervänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.

C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
istället för att avsluta.

Det finns mĺnga C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
hittills:

	C-x C-f		Finn fil.
	C-x C-s		Spara fil.
	C-x C-b		Lista buffertar.
	C-x C-c		Avsluta Emacs.
	C-x 1		Ta bort alla utom ett fönster.
	C-x u		Ĺngra.

Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
eller bara i vissa lägen. Ett exempel pĺ ett sĺdant kommando är
replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
Emacs kommer dĺ att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
skifttangenten nära den vänstra kanten pĺ tangentbordet.) Avsluta
kommandot med <Return>.

Kommandot replace-string kräver tvĺ argument, teckensträngen som skall
ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du mĺste
avsluta bägge argumenten med <Return>.

>> Flytta markören till den blanka raden tvĺ rader under denna rad.
   Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.

   Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
   ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" pĺ alla platser där
   ordet förekom, frĺn markören och nedĺt.


* SPARAUTOMATIK
---------------

När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, sĺ kommer
ändringarna att gĺ förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" sĺ kommer
namnet pĺ autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen pĺ vanlig
sätt kommer Emacs radera autosparfilen.

Om maskinen kraschar kan du ĺterfĺ dina automatiskt sparade ändringar
genom att finna filen pĺ vanlig sätt (filen du redigerade, inte
autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
bekräftelse svarar du yes<Return> för att ĺterställa filen.


* EKOOMRĹDE
-----------

Om Emacs ser att du skriver kommandon lĺngsamt sĺ kommer de att visas
pĺ den nedersta raden i skärmbilden i ett omrĺde som kallas
"ekoomrĺde" (echo area). Detta omrĺde innehĺller den nedersta raden pĺ
skärmbilden.


* LÄGESRADEN
------------

Raden precis över ekoomrĺdet kallas "lägesrad" (modeline). Den ser
ungefär ut sĺ här:

--:**  TUTORIAL          (Fundamental)--L670--58%----------------

Raden innehĺller information om Emacs och texten du redigerar.

Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
-NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
i skärmbilden kommer det stĺ --Top-- istället för --00%-- och om
slutet av filen är i skärmbilden kommer det stĺ --Bot--. Om du ser pĺ
en fil där hela texten passar in pĺ en sida kommer det stĺ --All--.

Bokstaven L följd av siffror anger positionen pĺ ett annat
sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig pĺ.

Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
kommer det inte stĺ nĺgot här, bara minustecken.

Den del av lägesraden som stĺr inom parentes visar vilket
redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
som du använder nu. Det är ett exempel pĺ ett huvudläge (major mode).

Emacs har mĺnga olika huvudlägen. Nĺgra av dem är gjorda för
redigering av olika programmeringssprĺk eller typer av text, till
exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge ĺt
gĺngen och lägesnamnet stĺr alltid där det stĺr Fundamental nu.

Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
och eftersom varje programmeringssprĺk har sitt sätt att skriva
kommentarer pĺ sĺ mĺste de olika huvudlägena sätta in dessa
kommentarer pĺ olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.

Om du skall redigera text, sĺsom den här filen, bör du troligen
använda Text-läge.

>> Skriv M-x text mode<Return>.

Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i nĺgon
högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.

Varje huvudläge gör vanligtvis smĺ förändringar som denna och de flesta
kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
annorlunda.

För att fĺ fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
C-h m.

>> Använd C-u C-v sĺ att denna rad kommer nära toppen av
   skärmbilden.
>> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig frĺn
   Fundamental-läget.
>> Tryck q för att ta bort dokumentationen frĺn skärmbilden.

Huvudläge kallas sĺ för att det även finns sidolägen (minor mode).
Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
sidoläge kan stängas av och pĺ oberoende av andra sidolägen och
oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.

Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är pĺ bryter Emacs
rader mellan ord automatisk när du skriver in text sĺ att en rad blir
för lĺng.

Du kan slĺ pĺ radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
mode<Return>. När läget är pĺslaget kan du slĺ av det igen genom att
upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slĺr
kommandot pĺ det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
läget".

>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv sĺ in en rad med
   "asdf " tills raden delar sig. Du mĺste sätta in blanktecken, för
   Auto Fill bryter bara raden mellan ord.

Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
genom ett numeriskt argument.

>> Skriv C-x f med ett argument pĺ 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
   nĺgon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
   än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
   att använda C-x f en gĺng till.

Om du gör förändringar mitt i en rad sĺ kommer inte sidoläget Auto
Fill att kunna omformattera raderna för dig. 
För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
du önskar att omformatera.

>> Flytta markören in i föregĺende stycke och tryck M-q.


* SÖKNING
---------

Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
bokstäver eller ord) antingen framĺt eller bakĺt i texten. När du
söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
teckensträngen uppträder.

Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite frĺn sökmetoder i andra
redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
sökandet fortgĺr medan du skriver in teckensträngen du skall söka
efter.

Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framĺt och C-r
för att söka bakĺt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.

När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
dyker upp i eko-omrĺdet. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
inkrementell sökning och väntar pĺ att du skall skriva in det du letar
efter. <Return> avslutar sökandet.

>> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu lĺngsamt, en
   bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gĺng
   du skriver en bokstav sĺ att du ser vad som sker med markören. Nu
   har du sökt efter ordet "markör" en gĺng.
>> Skriv C-s en gĺng till för att söka efter nästa förekomst av ordet
   "markör".
>> Tryck nu pĺ <Delete> fyra gĺnger och se hur markören flyttar sig
>> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.

Sĺg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gĺ
till den första förekomsten av texten som du har skrivit sĺ lĺngt, och
markerar träffen sĺ att du ser var den är. För att gĺ till nästa
förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gĺng till.
Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
att sökandet har misslyckats. C-g avbryter ocksĺ sökandet.

Observera: Pĺ vissa system gör C-s att skärmen lĺser sig. Detta tyder
pĺ att systemets flödeskontroll har fĺngat upp C-s och inte skickat
den vidare till Emacs. För att fortsätta mĺste du trycka C-q. Se i sĺ
fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
Emacs-manualen för rĺd om hur detta kan undvikas.

Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
och sedan trycker "a" sĺ kommer markören flytta sig till första
förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" frĺn
söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
förekomsten av "m".

Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
sĺ avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
sĺ som C-s och C-r.

C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
texten mĺste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller ocksĺ för
C-r, bortsett frĺn att riktningen pĺ sökningen är den omvända.


* FLERA FÖNSTER
---------------

En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert pĺ
skärmen samtidig.

>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltsĺ
   KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).

>> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i tvĺ
   fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören stĺr i
   det övre fönstret.

>> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
   (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)

>> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
   nedre fönstret.

>> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp 
   och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
   fönstret.

>> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
   fönstret. Markören i det övre fönstret stĺr pĺ samma plats som det
   gjorde när du lämnade det.

Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de tvĺ
fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
för det valda fönstret (selected window).

Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
använder det andra fönstret för referenser. Dĺ kan du kan ha markören
i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
i det andra fönstret.

C-M-v är ett exempel pĺ en KONTROLL-META-kombination. Om du har
META-tangenten hĺller du bĺde KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar sĺ att de
"modifierar" de andra tangenterna du trycker.

Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
ordningsföljden viktig. Du mĺste trycka ESC följt av KONTROLL-v,
KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
och inte en äkta "modifierare".

>> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
   fönstret.

Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
försvunnit. Tänk pĺ detta kommando som "Behĺll bara ett fönster, det
som markören stĺr i."

Du mĺste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
oberoende.

Här är ett annat sätt att använda tvĺ fönster till att visa tvĺ olika
filer:

>> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
   Den nya filen kommer dĺ att dyka upp i det nedre fönstret.
   Markören flyttats ocksĺ dit.

>> Skriv C-x o för att gĺ tillbaka till det övre fönstret och C-x
   1 för att bli kvitt det nedre igen.


* REKURSIVA REDIGERINGSNIVĹER
-----------------------------

Ibland kan du hamna i nĺgot som kallas "rekursiv redigering"
(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stĺ [(Fundamental)]
istället för (Fundamental).

För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
ett generellt brytkommando. Du kan ocksĺ använda det för att bli kvitt
extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.

>> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv sĺ ESC ESC ESC
   för att komma ut.

Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
under rekursiv redigering.


* MER HJÄLP
-----------

I denna vägledning har vi försökt inkludera precis sĺ mycket
information att du kan börja använda Emacs. Det finns sĺ mĺnga
möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har mĺnga
goda egenskaper. Emacs tillhandahĺller kommandon för att läsa all
dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
C-h.

För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrĺdig kan du trycka C-h
? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha nĺgon
hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.

(Pĺ vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
sĺ du kan pĺ goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner pĺ skärmen,
kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
help<Return>.)

Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
och en knappsekvens. Emacs ger dĺ en beskrivning av kommandot.

>> Skriv C-h c C-p.
   Meddelandet skall dĺ bli nĺgot i stil med

        C-p runs the command previous-line

Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
beskrivande namn kan de ocksĺ fungera som en enkel dokumentation,
tillräckligt för att pĺminna dig om kommandon du redan lärt dig.

Flerteckenskommandon, sĺ som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
eller ALT tangenten) <ESC> v, är ocksĺ tillĺtna efter C-h c.

För att fĺ mer information om ett kommando kan du använda C-h k
istället för C-h c.

>> Skriv C-h k C-p.

Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka q. Du behöver
inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
att först senare ta bort fönstret med q.

Här är fler varianter pĺ C-h:

   C-h f        Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.

>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
   Detta ger den information Emacs har om funktionen
   som implementerar kommandot C-p.

   C-h a        Apropos. Listar alla funktioner och variabler som
                innehĺller söksträngen. Kommandon som startas med M-x
                markeras med en stjärna (*) till vänster om
                funktionsnamnet.

>> Skriv C-h a newline<Return>.

Detta ger en lista över alla funktioner och variabler där "newline"
ingĺr i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta
musknappen för att hitta mer information om en funktion eller
variabel. Tryck q för att avsluta.


* TILL SIST
-----------

Tänk pĺ att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
tillfälligt gĺ till ett skal, sĺ att du senare kan komma tillbaka
igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)

Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är nĺgot som är
oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
ett mail och klaga!


* KOPIERING
-----------

Denna vägledning härstammar frĺn en hel rad Emacs-vägledningar och den
första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Ben Wing
uppdaterade vägledningen för X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje
Niksic lade till mer ändringar för XEmacs och Mats Lidell översatte
den till Svenska.

This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
comes with permission to distribute copies on certain conditions:

Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation

   Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
   of this document as received, in any medium, provided that the
   copyright notice and permission notice are preserved,
   and that the distributor grants the recipient permission
   for further redistribution as permitted by this notice.

   Permission is granted to distribute modified versions
   of this document, or of portions of it,
   under the above conditions, provided also that they
   carry prominent notices stating who last altered them.

The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
same spirit.  Please read the file COPYING and then do give copies of
GNU Emacs to your friends.  Help stamp out software obstructionism
("ownership") by using, writing, and sharing free software!